18:e juli – Åskbjörn

Åskbjörnen

Efter att ha ätit tar jag en tur i området. Det är fortfarande några timmar kvar innan jag åter ska krypa in i gömslet. Jag strosar runt i området och får efter ett tag se en kopparödla. Denna vackra ödla som många felaktigt kallar kopparorm. Den ser mycket riktigt ut som en orm men är som sagt en ödla. Ödlor har ögonlock som den blinkar med vilket en orm inte har så därmed är det en ödla. Den är dessutom helt ofarlig och fridlyst. Efter att ägnat ödlan några minuter ser jag att klockan springer iväg. Det är åter dags att lägga ut mat till björnarna och inta min väntan inför kvällen. 

Kopparödla på grusväg

Kopparödla

Idag ska jag få sällskap av Sandra som kommer upp för en kväll i gömslet. Jag laddar några hinkar med havre, frukt och bröd och lastar in det i bilen och ger mig iväg upp på skogen. Efter ca fem kilometer är jag framme. Efter en 15 minuters promenad är jag framme vid myre och jag går försiktigt ut lägger maten på de platser dit jag vill att björnarna ska gå. Jag riggar om mina kameror, planerar om inför kvällen. Tiden springer som vanligt iväg och det är dags att gå ner till bilen och möta upp Sandra. Väl nere vid bilen hör jag Sandras bil på avstånd genom skogen. Perfekt taiming. Efter att Sandra parkerat sin bil bredvid min så promenerar vi upp genom skogen till gömslet igen. Klockan är nu fem på eftermiddagen och vi tar plats i gömslet inför kvällens spaning efter björn.

Det blir en lugn kväll. Vädret växlar om vart annat. Duvor och korpar äter av havren som jag har lagt ut men ingen björn. När klockan närmar sig tio på kvällen får jag plötsligt se något röra sig i ögonvrån. Från vänster kommer det in en ung björn, troligen tre år gammal. Den går med raska men försiktiga steg mot lådan. Den passerar de högar med havre som jag har lagt ut och fortsätter bort mot lådan. Den gör några oroliga språng innan den är framme vid lådan. Väl framme så kan man tydligt se att den här björnen har varit här förut. Utan problem flyttar den locket till lådan och äter lite av maten som finns där innan den sakta ger sig iväg upp på skogen igen. Ett kort möte men som alltid när det gäller björn, ett varmt möte!

 
Åskbjörnen

Efter mötet med björnen passerar kvällen utan ytterligare aktivitet. Vi går och lägger oss och när klockan är tre går jag upp och spanar av myren igen men den är tom. Inga morgonbjörnar denna morgon. Vid fem lägger jag mig och somnar om några timmar innan det är dags att bryta upp. Jag hade planerat att stanna tre dagar i gömslet men väljer att åka hem med Sandra i stället. Om två veckor ska jag hit igen, då med ett gäng fotografer från olika delar av Sverige.

//Hasse Andersson