Svenska ugglor i mitt hemområde

Ugglor i vinternatten

Ugglor har alltid fascinerat mig. Varje år de senaste 30 åren har jag engagerat mig i dessa ugglor och framförallt våra Svenska ugglor. för mig börjar uggleåret redan i januari. På vinterkvällarna tar jag mig fram på skidor skoter eller bil och lyssnar av de ugglerevir jag känner till.

När ugglorna ropar

Slagugglans rop ekar genom i övrigt tomma nätter, strax där efter hörs pärlugglans rop. Jag kan stå där i timmar och bara lyssna i vinternatten. I utkanten av stadskärnan har jag flera revir för kattuggla som även den ropar i vinternatten. På våren lagar jag uggleholkar och rensar ur och fyller på med nytt spån i holkarna. Några nya uggleholkar sätts upp varje år och andra tas ner.

I mars/april är det dags att börja inventera årets ugglehäckningar och i maj/juni kan jag om det varit ett bra sorkår få följa uggleungarna när de lämnar boplatsen och hoppar ut i det fria.

Ugglor och mat

Vissa år är det gott om ugglor, andra år nästan inga alls. Till största delen beror det på tillgång av föda. På nittiotalet hade vi gott om pärluggla i mina områden. Sedan dess har jag inte haft en enda häckning av pärluggla på närmare 30 år. Slagugglan och sparvugglan brukar dock vara stationära då de även äter annan föda än sork. Ex. småfåglar, insekter mm.

Besök av en ovanlig uggla

Vissa år får vi även besök av lappuggla. Jag upplever att det blir vanligare och vanligare att lappugglan besöker mina områden i Gästrikland. Mellan 1990 och 2009 kunde jag räkna besöken på en hand men numera rapporteras lappuggla ganska vanligt förekommande i dessa områden. numer även en och annan häckning i Gästrikland. Uggleåret fortsätter och så även jag. Här nedan lite info om de ugglor jag fotar. Titta gärna in i ugglegalleriet här >>

Svenska ugglor

Lappuggla

Lappugglan är en stor och dagaktiv uggla. Med ett vingspann på ca 150 cm så är den vår näst största uggla. Endast berguven är större. Lappugglans huvud är stort och fungerar lite som en parabol. Öronen sitter placerad på olika höjd (samma hos andra ugglor) vilket hjälper den att avgöra avstånd till ex. en mus som den hör under ett snötäcke. Lappugglan jagar ofta från låga stolpar och grenar där den sitter och spanar efter sork. När den får kontakt med en sork, antingen via syn eller hörsel dyker den rakt ner på sorken genom gräs eller snö. Sorken äts oftast sedan hel. Hemma i mina trakter kring Sandviken har vi de senaste 10 åren sett en ökning av Lappuggla.

Sparvuggla

Sparvugglan är en häftig uggla och endast stor som en domherre. Sparvugglan jagar både natt och dagtid och på våren kan man i skymning och gryning höra den vissla i sina revir. Sparvugglan går att få att häcka i holk men den är kräsen i val av boplats så vilken holk som helst duger inte. Vanligen bor den i gamla hackspettshål. Vissa år med god tillgång på föda kan sparvugglan hamstra mat. Vid flera tillfällen när jag har kollat av mina holkar har de varit fyllda med döda småfåglar, sorkar och till och med hackspettar som den dödat och hamstrat i mina holkar.

Slaguggla

Slagugglan är en relativt stationär uggla. Den äter både sork och andra djur som fåglar, insekter och groddjur. Detta gör att den då det är dåliga sorkår finner föda på annat vis. Slagugglan väljer gärna en holk och den sitter vid dess revir. Den jagar oftast från en vald strategisk plats där den spanar och lyssnar efter byten. När den väl fått kontakt med ett byte dyker den ljudlöst ner och slår bytet. Slagugglan häckar tidigt och äggen läggs normal i april. Efter ca 4 veckor dyker det upp ungar i boet där de också matas under någon månad innan de hoppar ur boet. Ungarna matas sedan utanför boet där de slutligen blir flygfärdiga och ger sig iväg på egen hand.

Kattuggla

Kattugglans läte känner de flesta till. Det spökliknande hoandet som används i var och varannan film så fort det blir lite mörkt i filmen och stämningen ska kännas lite skrämmande :). Kattugglan är en nattaktiv uggla och oftast stöter jag på den i närhet av bebyggelse. Den bor gärna i holk eller i någon lada eller skorsten. Då man sällan ser ugglan i annat fall än vid häckning så är det just kring boplatsen man får leta. Dagtid kan man finna den sitta intill stammen i någon tät gran där den sover sig igenom dagen. Kattugglan finns i två färgvarianter. Den rödbruna (som här på bilden) och en gråare variant. Kattugglan kan vara mycket aggressiv kring boet så stor försiktighet bör tas om man kommer för nära boet.

Jorduggla

En av våra Svenska ugglor är Jordugglan har långa och smala vingar på ca 1 meter. På sommarkvällarna kan man se den jaga över någon åkermark där det är gott om sork. Ugglan jagar genom att på låg höjd söka efter sork i gräset. Den bygger sitt bo på marken där den lägger äggen som till antalet beror på tillgången av föda.

Hornuggla

Hornugglan är en vacker uggla. Den häckar ofta i gamla kråkbon där den lägger sina ägg. Hemma i Sandviken har vi en plats där den årligen föder upp sina ungar som man i juni kan höra sitta och pipa i träden kring platsen. Hornugglan jagar likat Jordugglan på sommarkvällar och sommarmorgnar då den patrullerar sina marker.

Berguv

Berguven är vår största uggla. En maffig uggla som man känner igen på sin storlek och dess karaktäristiska örontofsar. Hemma i mina marker är berguven ingen vanlig uggla att få se. Vi har ett antal häckningar men svåra att finna. Då och då kan man dock höra den ropa i vårnatten. Den häckar gärna på en klipphylla ibland även direkt på marken.