15:e januari

återigen gör jag ett nytt försök i örnkojan, denna gång tillsammans med Anders öhlund. För att vara på den säkra sidan är vi på plats i kojan långt innan det ljusnar. Efter att vi har installerat oss blickar vi ut genom våra små gluggar och plötsligt får Anders se en siluett svepa förbi kojan på låg höjd. Troligen var det kungsörnen som rekade maten i skydd av mörkret. Varje gång man går ut och sätter sig i gömslet är man lika förhoppningsfull om att idag kommer det blir en toppendag, så även denna dag. Nyfikna stirrar vi ut över myren med förhoppning om att få se dessa mäktiga fåglar, sveriges största fågel, havsörnen. När ljuset stiger dröjer det inte länge innan en havsörn sveper förbi på låg höjd ute på myren. Jag tar min första bild.

Havsörn på låg höjd över myren (Canon 1D mark IV, Canon 300mm/2,8 + Canon konverter 1,4)

Vädret är grått och trist och örnarna verkar inte vara på humör denna dag. Dagen går och örnarna flyger av och an över myren men vill inte gå ner och äta av maten. En ung duvhök landar i tallen bredvid kojan och sitter där och följer örnarna när de flyger över myren.

Ung duvhök som med blicken följer havsörnarna ovanför (Canon 1D mark IV, Canon 300mm/2,8 + Canon konverter 1,4)

Havsörn som sveper in över myren (Canon 1D mark IV, Canon 300mm/2,8 + Canon konverter 1,4)

Sent på eftermiddagen börjar det snöa och det redan avslagna humöret avtar helt och örnarna flyger bort. Vi sitter kvar i kojan någon timme till men packar sedan ihop och åker hem. Den hoppfullhet som vi hade när vi kom har nu gått över till planering inför nästa sittning… På återseende….

Snöfall (Canon 1D mark IV, Canon 300mm/2,8 + Canon konverter 1,4)

/Hasse Andersson