Serengeti 24/10

Så är vi då äntligen på plats vid Arusha airport. Resan började egentligen för ett år sedan då jag efter lite mailväxling med Daniel Rosengren bestämde att jag skulle åka och hälsa på honom på den Tanzaniska savannen. Daniel träffade jag första gången 2006 då han hängde med mig ut i min gummibåt uppe vid lofoten för att dyka med späckhuggare. Denna resa är dock på andra breddgrader och målet är inte späckhuggare utan lejon. Daniel jobbar sedan tre år tillbaka i lejonprojektet som leds av forskaren Craig Packer och det är en av de längsta sammanhängande fältstudierna av en djurart i ett specifikt ekosystem. Daniels arbete går förenklat ut på att besöka ett trettiotal lejonflockar minst en gång i veckan och dokumentera individerna, om de har ätit, plats samt observera lejonens hälsa och beteenden.

Med mig på resan är min sambo Sandra. Vi har ingen tidigare erfarenhet från de djur och miljöer vi förväntas möta på denna resa så det är med stor spänning vi kliver ombord på det lilla planet som ska ta oss ut till Seronera där Daniel ska möta upp oss. Det är en flygtid på ca 60 minuter och det är bara vi och två till som arbetar i i ett luftballongprojekt med på planet.

 

Sandra vid Arushas Airport väntrum
 

Landningsbanan vid Seronera

När vi har landat möter Daniel upp oss på den lilla grusplanen bredvid landningsbanan. Daniel hjälper oss genom gränskontrollen in i nationalparken där vi även betalar parkavgift i en liten hydda bredvid landningsbanan. Det är ett fåtal andra turister här men i övrigt ligger savannen öppen ända in mot landningsbanan. Några zebror och gaseller kilar snabbt över landningsbanan och vidare ut till det torra gräset på andra sidan. Vi hoppar in i Daniels jeep som han själv titulerar som sitt "första hem". En Land Rover av årsmodell 84. En maskin som det kommer att visa sig imponerar på mig nästan lika mycket som lejonen.

Parkkontoret som sköter betalningen av parkavgiften.

Efter att tagit oss igenom de kontroller som krävs kör vi ut på en otroligt dålig grusväg. När vi sedan får höra av Daniel att detta är huvudvägen förstår vi vart ribban ligger för bekvämlighet, precis som jag önskar att det ska vara. Största delen av denna resa kommer vi att köra offroad vilket ibland var bekvämare än dessa tvättbräden till vägar. Daniel bor bara 15 minuter bort från landningsbanan och han undrar om vi vill ta en liten omväg för att få en uppfattning av vad vi har framför oss och naturligtvis vill vi det. Runt Seronera flygplats bedrivs all safari i området så vi ser flera bilar med turister på vägen. Safaribilarna får bara köra i vissa områden och uteslutande hålla sig till vägarna. Daniel däremot har tillstånd att köra offroad men för relationen till safariföretagens så håller han sig till vägarna även han när han är inom safariområdet. På den lilla rundturen på två timmar får vi se de flesta av de djur jag hade önskat att få se på denna resa. Elefanter, zebror, gaseller, giraffer, vårtsvin, flodhästar, krokodiler, leopard och mängder med fåglar.  

 

De vackra thomsongasellerna
 

Zebror vid vattenhål
 

Giraffer som söker skugga under ett akaciaträd

 

Smygande leopard
 

Efter en dryg timme kommer jag på mig själv att sitta och småle i den skumpande bilen. Vilken start på resan! Stället kryllar av djur och många gånger kommer man dem riktigt nära. På vägen till Daniels hus stannar vi till och handlar lite mat. I en liten by strax bortanför Daniels hus finns det en forskarstation och runt den en handfull små lokala butiker där man kan handla grönsaker, rotfrukter och torrvaror. Vi fyller på i förråden och åker hem till Daniel.

Sandra, Daniel och en lokal grönsakshandlare
 

Trädgården vid Daniels "andra hem"
 

Efter att ha ätit och packat upp våra prylar packar vi åter bilen och kör iväg. Denna gång lämnar vi turistområdet och kör ut på savannen på jakt efter lejon. I projektet för lejonforskning har man satt pejlingsändare på en hona i vardera flock som ingår i projektet och med hjälp av pejlingsutrustning som Daniel har på sin bil kan han lokalisera inom vilket område flocken befinner sig. Efter att ha svängt av vägen och kört rakt ut på den öppna savannen en stund får vi kontakt med en flock. Vi saktar ner farten och kör försiktigt fram i det höga gräset. Efter en stund stannar Daniel bilen och sitter stilla och ler. Jag vrider på huvudet och tittar ut på min sida och ser då att vi står parkerad bara tre meter från en stor hane som ligger och sover inne i skuggan av ett träd. Jag rycker till och Daniel skrattar åt mig 🙂

Det är en mäktig känsla att på detta avstånd betrakta ett vilt lejon. Efter en stund kör vi fram ytterligare 30 meter och får då se resten av flockmedlemmarna. Flocken heter "Transects" och det var 13 lejon i flocken vid vårt besök. Det är mitt på dagen, solen står i zenit och värmen dallrar över savannen. Lejonen ligger trötta under träd och buskar på jakt efter skugga.

Lejonhane i flocken Transects

 

Gäsp!

 

Ungdomarna i flocken Transect

Efter att ha följt flocken en lång stund åker vi vidare över savannen. En sekreterarfågel får oss att stanna en stund och beskåda hur den födosöker i det höga gräset.  Sekreterarfågelns föda består främst av ormar och ödlor men även små däggdjur och insekter som den dödar genom att springa ifatt dessa och stampa ihjäl dem. Efter en stund kommer vi fram till en liten väg som leder oss vidare upp efter en bäck. En typisk plats för många av savannens djur. Där det finns vatten finns det djur, där det finns djur finns det lejon.

 Födosökande sekreterarfågel
 

En stadig elefant i vår väg

 

Efter att ha passerat upp efter bäcken får vi syn på en flock lejon som ligger och vilar sig under ett akaciaträd. Det är en flock på ca 10 lejon som ligger utslagna i värmen. Vi kör försiktig upp bilen bredvid flocken och stannar en stund så Daniel kan utföra sitt arbete. Sandra och jag sitter mest och njuter av närvaron.

Medlemmar av flocken Mukoma Gypsies
 

Lejontass
 

Trampdynor
 

Efter en dryg timme börjar det skymma och vi kryssar oss fram i det höga gräset tills vi kommer fram till en väg som tar oss tillbaka till vår bostad. Vi stannar till och fotar siluetten av en nilgås som sökt nattskydd i ett träd. Efter ytterligare en bit får vi se något i ögonvrån ca 50 meter ut på en slätt. Det är två lejon som är i full jakt efter ett vårtsvin. Vårtsvinet försvinner ner i en grop men lejonen lyckas gräva fram svinet och kampen är över. Det är för mörkt för att fota men jag tar en kort filmsekvens med min kamera som visar delar av förloppet. Vi stannar tills det är helt mörkt och fotar och filmar till ljuset av en ledlampa. I bakgrunden ser vi hur hyenorna ansluter i hopp om att få en matbit.

Nilgås och solens sista ljus

 

 

Efter mötet med lejonen åker vi hem till Daniels "andra hem". Vi lagar mat, dricker en kall öl och summerar dagen. En dag som överträffat alla våra förväntningar på denna resa. Klockan är 23 när vi släcker lampan och kryper in under insektsnätet som hänger över sängen. I morgon planerar vi att gå upp tidigt och möta solen ute på savannen men det är i morgon det, nu sova, god natt!

/Hasse Andersson