26:e februari

Enligt SMHI ska det idag bli sol och vacket senvinterväder men när jag kommer fram till Gysinge kl 06.30 fastnar det fukt på vindrutan och en jämngrå himmel hindrar solen från att nå ner på Dalälven. En bit fram efter första born står Bernt och väntar på mig. Jag kliver ur och vi utbyter några ord om vädret. Några minuter tidigare har Bernt hört utter ute på älven men vi lyckas inte se dem trots spanande med kikaren i det dunkla ljuset. Vi bestämmer oss för att knalla ut på Mattön och leta hackspettar. När vi kommer ut på ön delar vi upp oss och jag knallar iväg efter älven. Efter en stund får jag se en mink ca 80 meter bort efter älven. Jag hänger av mig ryggsäcken och tar kameran i handen och smyger mig försiktigt närmare. Vinden ligger rätt och minken känner inte min närvaro. När jag börjar komma på ca 30 meters avstånd höjer jag försiktigt kameran. Plötsligt reagear minken? Jag ligger helt stilla så det kan inte vara mig den reagerar på. Då får jag höra tre skådare som höjljutt kommer och knallar efter strandkanten. Minken far iväg i full fart och skådarna passerar fem meter bakom mig ovetandes om min närvaro.

Mink vid Dalälven

Efter mötet med minken (och skådarna) möter jag upp Bernt och vi bestämmer oss för att åka bort till forsarna och prova strömstare i stället. Vi åker till sevedskvarn och tänder en brasa och spanar efter starar. Det dröjer inte länge innan vi hör det välbekanta ljudet från strömstaren som flyger förbi oss och landar en liten bit bort. VI smyger oss närmare och får en del fina bilder på staren.