Chile – Svartbrynad albatross

Det finns ett tjugotal olika arter av albatrosser i världen, alla på den södra delen av halvklotet. Idag är planen att besöka en koloni med häckande albatrosser av arten svartbrynad albatross. Svartbrynad albatross är en medelstor albatross med ett vingspann på över två meter. Alltså en ganska stor fågel men dock medelstor i albatrossmått mätt. I går kväll ankrade vi upp båten i en liten vik bara någon kilometer från den lilla ön där albatrosserna häckar. ön är en av 12 öar i världen där den svartbrynade albatrossen häckar. Direkt efter frukost lägger vi i gummibåtarna och tar oss ut till ön.

M/S Forrester ligger för ankar i en liten vik

Tidiga solstrålar tränger sig ner mellan de höga bergen

ön där den svartbrynade albatrossen häckar

Bild över kolonin taget från havet

När vi gått i land på öns östra sida promenerar vi brant uppför och över ön för att efter ca 10 minuter komma fram till branten där fåglarna häckar. Väl framme slås jag av ett det lugn som råder i kolonin. Himlen är full av albatrosser som nyttjar vindarna och utan ett enda vingslag svävar de runt i luften och landar då och då vid sin partner som sitter kvar i boet. Jag blir ståendes och njuter av tystnaden och de små kacklande lätena från fåglarna. Varje gång en fågel landar bredvid sin partner utför de en liten ritual där de stryker näbbarna mot varandra ungefär som att hälsa på varann. Troligen ett beteende för att bekräfta sitt partnerskap. Albatrosser lever länge, mellan 50 – 100år. Den idag älsta albatrossen man känner till blev 105 år och var en kungsalbatross på Nya zeeland.

Albatrossen lämnar sin ö efter födseln och vistas sedan flera år ute till havs. Efter ca tre år återvänder den till sin födelsö och påbörjar sökandet efter en partner. Efter att den funnit en partner övar de på sitt förhållande under några år. De kan till och med provhäcka där de då bygger bo och stannar där under hela häckningssäsongen utan att lägga något ägg. Om allt fungerar bra så binder de äktenskap för livet.

Nedan är en kort film som visar lite hur det såg ut på platsen:

Jag stannar hela dagen ute på ön. Det blir ett intensivt fotande men många gånger kommer jag på mig själv att bara sitta och titta. Fåglarna är helt orädda för människor och flera gånger landar det en albatross bara någon meter från mig där jag sitter i gräset med min kamera. Albatross har helt klart gjort intryck på mig och tillhör numera en favorit bland fåglarna.

När jag sitter där på bergskanten så kan man tydligt se hur vindarna går. Man ser nämligen vart fåglarna flyger. Vissa sträckor är rena rama motorvägen. Jag flyttar mig så jag hamnar i en sådan motorväg vilket gör att jag ibland får ducka för att jag inte ska snudda vid fåglarna. Ibland tittar de fövånat på mig när de passerar och ibland utstöter de något ljud som jag inte kan tolka.